Intervjuer:

Anders Rubin
Sara Larsson
Armand Kranjc
Peter Ijeh
Carina Nilsson
Maritza Dilmo
Anette Guldberg
Inger Ljung
Enkät med malmöbor
Ryska intervjuer
Intervju med blomsterhandel

Växthuseffekten påverkar fåglarna först

Fåglarna märker växthuseffekten först

Det var en solig torsdagsmorgon då vi åkte till Falsterbo för att intervjua Lennart Karlsson, väderobservatör och föreståndare på Falsterbo fyr. Vi träffade honom för att ställa frågor om hur fågellivet har påverkats av klimatförändringar.

Vilka förändringar har ni märkt?

En del fåglar påverkas positiv, vilket betyder att fåglar blir fler och fler och att de får många ungar. Bland småfåglarna är det bl.a. rödhake, koltrast, blåmes och gärdssmyg som påverkas på det sätt. En del olika änder har också har påverkats positivt eftersom dom inte behöver flytta så långt bort, dom har alltså lättare att klara vintrarna. Men det är en del som påverkas negativt av klimatförändringar och med det menar jag i så fall att dom blir färre och det rör i stort sätt dom fåglar som flyttar långt bort som t ex sångare, näktergal, bivråken och andra småfåglar. Här uppe så är det så att fåglar som stannar eller bara flyttar bort korta sträckor, dom har hittills i alla fall gynnats av klimatförändringarna om vi med det menar att det har blivit mildare, medan dom fåglar som flyttar långt bort alltså nere i tropiska Afrika har missgynnats dels pga. konkurrens får inte plats eftersom stannfåglarna har blivit allt vanligare och dels piga att torkan i Afrika kräver en hel del. Det regnar mindre t ex söder om Sahara, och det påverkar ju fåglar som övervintrar där. En annan sak är ju att hela ekosystemet rubbas, för t ex de många småfåglar som föder upp sina ungar på insekter. Blir det då varmt tidigare så kommer insektslarverna att puppa tidigare vilket gör att fåglarna inte kan äta insekterna under sin normala kläckningsperiod. De får alltså mindre, eller annan föda, till ungarna.

Vad gör ni mer på fågelstationen?
Vi sysslar mycket med miljöövervakningar, och det innebär att vi på hösten räknar alla fåglar som flyttar ut hit. Det är ungefär mellan 1-3 miljoner fåglar. Det står ett par killar ute på udden och räknar dom så gott det går, detta görs med samma metod som dom senaste 30 åren. Vi jämför resultaten från olika år för att se om fågelarten ökar, minskar eller ligger konstant. Vi har fångat och ringmärkt fåglar under 24 år, och därmed fått jämförbara data. Vi kollar också upp vilka fåglar som häckar på Falsterbonäset.

Kan det bli så att fåglarna p.g.a värmen väljer att stanna kvar? Kan de bli för många i så fall?
En del arter kan komma att stanna kvar, men risken är ändå än så länge liten, att de blir för många.

Kan du ge ett exempel på hur ett rubbat ekosystem påverkar fågellivet?
Det kan vara insekter som en fågelart äter, som plötsligt kläcks tidigare eller försvinner. Kanske en insektsart plötsligt förökar sig så mycket att den angriper odlingar och skog människan börjar då giftbespruta insekten vilket gör den otjänlig som fågelföda, ändrar den eller utrotar den.

Kan det vara så att fåglarna inte flyttar så långt borta som förr?
Om man ser på tranor som tidigare flyttade nere till Afrika, så flyttar dom nu inte mycket längre än till Spanien. Dom återkommer också tidigare på våren. Förr så anlände dom flesta tranorna i april. Nu så kommer dom redan i slutet av mars. Och det beror ju såklart på att dom har en kortare väg hit. Det finns andra exempel bland småfåglarna, som t ex svarthättan, en liten sångare som alltid övervintrade i öst Afrika. Nu finns det en population som har flyttat ner till Spanien. Den populationen verkar öka i antal eftersom de kommer fort tillbaka. Medan de som kommer långt ner ifrån Afrika inte dyker upp förrän i mitten på maj och då är det redan fullt. Så det håller på att bli en förändring där också.

Hur tycker du att man ska komma till rätta med detta?
Det är en global företeelse. Det framför allt en uppgift för dom som styr. Alltså att man tänker lite mer på det här med fossila bränslen. Nu har man ju avgasrening så man tänker inte så mycket på att begränsa bilisterna. Visserligen kommer det inte ut så mycket bly och sånt, men koldioxiden är ju fortfarande ett problem. Jag cyklar i stället för att köra bil så ofta jag kan. Här i Falsterbo ser man t ex folk som kör bil till affären fastän det är 500 meter dit. Dom kanske ska handla mycket, och då behöver man bilen. Jag tar också bilen när jag ska handla mycket. Men när dom ska till idrottsplatsen, det är ett par km dit, då körs det också bil. Det körs alltså alldeles för mycket bil.

Vad tycker du själv om det som håller på att hända?
Ja jag vet inte vad jag tycker i egentligen. Men om man är lite egoistisk så kan man ju tänka att det är skönt att det inte är så kallt på vintern. Kör mer bli kan man ju tänka. Dom här klimatförändringarna kan ju innebära att öknarna brer ut sig och att isen smälter och havsytans nivå stiger. Falsterbonäset är ett sådant område som lätt kommer att hamna under vatten inom 100 år om detta fortsätter. Vi behöver dom landområden som är bördiga och fina för att bevara den här människan på jorden. Vi vill ju inte att det ska bli för stora hungerskatastrofer. Men allt sånt där som ligger i framtiden kan man bara spekulera om. Det är ingen som vet hur stark växthuseffekten kommer att bli. En del är väldigt pessimistiska, andra är det inte. Vissa tror ju inte ens på att växthuseffekten existerar. Men man mäter ju att det hela tiden blir varmare, temperaturen ökar med 1-3,5 grad.

När jag tänker på 1 grad så verkar det inte vara så mycket. Gör det verkligen någon skillnad egentligen?
Ja det är ju så man tänker. Men när det gäller jordens medeltemperatur så är det jättemycket. Det behöver bara handla om tiondelar eller mindre, för att det blir ganska stora förändringar i ekosystemet. Så en grad betyder väldigt mycket.

Av: Eljesa Loshaj

Läs fler artiklar här...