Intevju med Annette Guldberg
Dansk Meteorlogiske Institut, DMI, ligger i Lyngby ett par kilometer från
centrala Köpenhamn. DMI är motsvarigheten till SMHI. Vi träffar
Annette Guldberg som arbetar med bl.a. klimatfrågor på DMI.
Hon är kemist och har arbetat på DMI i 10 år.
Anette visar oss en temperaturkurva för 1000 år tillbaka. Det man kan se är att temperaturen naturligt svänger mellan varmare och kallare perioder, med vissa avvikelser. T ex kan man se att på 1500-talet var det mycket kallt. Något som faktiskt kallas lilla istiden. Evenuellt kan kylan ha berott på vulkanutbrott. Man vet att det förekom många vulkanutbrott vid denna tid. Vid vulkanutbrott kommer det ut kolpartiklar i atmosfären vilket gör att de hindrar solstrålarna att nå jorden. Annette säger att man givetvis måste tänka på att mätperioderna så långt tillbaka är osäkra. Man försöker bilda sig en uppfattning om temperaturen genom att titta på isbildningar och träd. Sedan 1850-talet är däremot mätperioderna säkrare. Då började man med termometrar och mätte också på många olika ställen på jorden. Vad man kan se är en förändring under 1990-talet där det blir betydligt varmare för varje år. Dom första 5 åren 1990-1995 skulle kunna ligga inom den naturliga klimatsväningen men temperatur- stigningen från 1995 och framåt tyder på att växthuseffekten har börjat ge direkt påverkan. Annette tror att så är fallet men det finns också andra teorier.
MÄTKURVA TEMPERATUR 1000 ÅR.
En sådan är att solens beteende har förändrat sig och att detta leder till värmeökning. Solen har blivit varmare, och - eller - så har ozonlagret förtunnats. Det finns forskare som håller mer på denna teori än växthuseffekten.
Olika teorier om klimatförändringar har länge funnits.
1988 tillsatte FN en klimatpanel, IPPC- Intern govermental Panel on Climat
Change, för att få en mer samlad bild av hur klimatet eventuellt
håller på att förändras. Panelen startade som ett
samarbete mellan världens meteorologiska organisationer, UMO, och
FN:s miljöprogram, UNEP. Många forskare världen över är
idag anslutna till panelen. Varje rapport som kommer leder ofta till
stora diskussioner. Hittills har två stora rapporter utkommit,
1990 och 1995. Annette menar att rapporternas tillförlitlighet är
hög, men att det är bra att dess innehåll debatteras.
DMI använder rapporterna som underlag, och litar också till
de mätmetoder som klimatpanelen föreslår.
Med dom modellberäkningar som finns från IPCC så är
det dom nordliga breddgraderna som är mest påverkade av ökade
temperaturer. Om utvecklingen fortsätter och man tittar 100 år
framåt i tiden kan t ex Nordpolen få hela 10 grader högre
temperatur. Detta kommer att leda till ökad issmältning.
Annette tycker att politikerna tar klimatproblematiken på allvar. – Ja,
med tanke på det stora arbetet man har lagt ner på Kyotoavtalet.
Men eftersom det är ett globalt problem behövs det gemensamma
insatser. Ett bakslag är t ex att USA inte skrev under avtalet.
Målsättningarna är att hela världen ska ta sitt
ansvar. Den politiska biten är svårbedömd. Länder
med starka oljeintressen är oftast svårare att få med.
Det kan ligga bakom USA:s agerande.
När det gäller EU så har varje land fått en målsättning
som ska vara uppfyllt till 2010. Varje land ska arbeta för att sänka
sitt utsläpp av växthusgaser. Dom som har en lång väg
kvar att uppnå sina mål är bl.a. Spanien och Danmark.
Dom som däremot ligger bra till är Sverige och Luxemburg. Varje
land får sitt ”växthusgasmål” utifrån
sina beräknade förutsättningar. Olika länder har
alltså olika mål. Ett land som kanske behöver långa
transportvägar, t.ex. Grekland med många öar, tillåts
ett högre utsläpp. Om man inte uppnår målen händer
det i dagsläget inget speciellt med dom länderna. Men det är ändå viktigt
att dessa målsättningar finns.
Klimatförändringar kan spåras på många olika
håll i världen. En konsekvens är issmältning. Vi
får se en bild från en by i Alperna där ett istäcke
nästan försvunnit från 1927 till 1977. Sådana här
saker kan man se tendenser till i t ex Norge och alpländerna. Förutom
issmältningen utvidgar sig vattnet när temperaturen stiger.
- Sådant här är svårt att mäta, säger
Annette, men idag kan man helt säkert se att vattenståndet
har ökat mellan 10-20 cm över hela jorden. Om detta fortsätter
måste människor som bor runt kusterna flytta.
Vad kommer att hända i Skandinavien? Om temperaturen fortsätter stiga, vilket Annette tror, kommer det att påverka våra liv. Om vi ser 100 år framåt med en temperatur stigning på 2-5 grader, kommer vi att få ett klimat i Danmark som påminner om dagens Frankrike. Det kan ju tyckas ganska skönt, men i dom områden på jorden där det redan är varmt och fattigt kommer det at bli ännu svårare att t ex odla och hitta en vattenförsörjning. Man kanske måste odla andra grödor och hålla andra djur. För fattiga länder blir detta mycket svårt. Vi vet i egentligen ingenting om hur detta kommer att kunna hanteras. I dom områden där det finns permafrost – alltid frost- t ex Sibirien kommer helt andra livsbetingelser också att gälla. Det är svårt att veta vad som kommer att ske när permafrosten går ur jorden. Sådana förändringar kan komma att ske även i norra Sverige.
På frågan om vilken energikälla Annette tycker man
bör satsa på, säger hon, allt som inte ökar växthuseffekten
och med det menar hon då t ex vindkraft och solkraft. Det bästa
vore om man kunde ta tillvara solenergin mer, säger hon. Hittills
har det varit för dyrt att utveckla solenergin. Kärnkraften är
hon inte särskilt förtjust i.
Att försöka leva i sin vardag på ett så energibesparande
sätt så möjligt är det råd hon ger oss, om
man vill påverka mer, bör man arbeta politiskt. Genom att
cykla istället för att åka bil, släcka ljuset, använda
energisnåla hushållsapparater och sortera sopor kan vi påverka
en del.
Av: Eljesa Loshaj
Läs fler artiklar här...