|
 |
|
|
|
Från den 1/7 2009 arbetar jag som rektor för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena på vuxenutbildningen på Pauli gymnasium i Malmö. De två åren dessförinnan tjänsgjorde jag som gymnasierektor - efter det att jag våren 2007 genomgått en rektorsutbildning.
Jag har annars en bakgrund som forskare och jag disputerade i historia vintern 2003. Åren därefter arbetade jag som undervisande lektor i historia (Växjö universiet) respektive arbetsvetenskap (Malmö högskola) tills jag alltså sedermera kom att rikta in mig på skolledaryrket.
Beträffande min forskning är den huvudsakligen inriktad på den politiska och arbetsmarknadspolitiska utvecklingen i Sverige under 1900-talet. I avhandlingen Fri att konkurrera, skyldig att producera (2003) granskas den svenska arbetsmarknadens idémässiga framväxt och utformning. Jag utgår ifrån en problematisering av det liberala frihetsbegreppet och belyser relationen mellan frihet och ansvar inom den liberala idétraditionen. Därefter appliceras denna problematisering på Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Jag visar hur SAF förenat en stark frihetstro med lika starka krav på anpassning till givna normer, och hur den idealiserade friheten därmed blivit kraftigt villkorad. Individen har, i SAF:s argumentation, hävdats vara fri att konkurrera och sky ldig att producera.
Under forskarutbildningen författade jag även en artikel om folkhemsbegreppet utifrån en jämförelse av den konservative Rudolf Kjellén och socialdemokraten Per Albin Hansson. Artikeln publicerades i Historisk Tidskrift (2002:3). Utgångspunkten är att begrepp inte kan analyseras för sig själva. Ett och samma begrepp har olika betydelser beroende på vem som använder det. Det är till exempel troligt att en moderat och en socialdemokrat menar olika saker när de talar om rättvisa och att begreppet död har olika betydelse för ateisten och den kristne. Folkhemsbegreppet, så som det användes av Kjellén respektive Hansson, är ett gott exempel på hur ett och samma begrepp kan ges vitt skilda innebörder. Kjelléns folkhemsbegrepp har en tydligt nationalistisk un derton, medan Hanssons folkhemsbegrepp präglas av en socialdemokratisk jämlikhetsdiskurs.
Under våren 2006 färdigställdes projektet Pappers 1968-2006, inom vilket jag skrivit essän "Makt och strategier - ett arbetsgivarperspektiv". Jag ifrågasätter här förekomsten av en särskild svensk samförståndsanda och argumenterar istället för att både arbetsgivarförbundens och fackföreningsrörelsens agerande huvudsakligen dikteras av rådande maktförhållanden. Till exempel är de växande kraven på arbetsmarknadsflexibilitet ett resultat av den maktförskjutning som ägde rum på 1990-talet till arbetsgivarnas fördel.
Jag har efter forskarutbildningen även ingått i projektet Skarpskytterörelsen - konstruktionen av en svensk nationalism, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond. Mitt bidrag består av en essä kring rätten att bära vapen i England 1066-1900. Den engelska försvarsorganisationen gavs en särprägel genom milisväsendets tidiga uppkomst. Delar av den tidigare forskningen har tagit milisväsendet som täckning för att det i England uppstod en individuell rätt att bära vapen, en rätt som sedan dessutom hävdas ha blivit spridd till de nordamerikanska kolonierna för att sedermera befästas i det andra tillägget till den amerikanska konstitutionen. Jag argumenterar emellertid för att milisväsendet uttrycker en kollektiv skyldighet att bära vapen och inte en i ndividuell rättighet. Bland annat instiftades det tidigt vapenlagar, som tyder på att denna
tolkning är rimlig. I förlängningen därav hävdar jag att den nutida individualistiska tolkningen av det andra tillägget är anakronistisk. Essäen med titeln ”Rätten att bära vapen? – En historisk exposé med fokus på England” är publicerad i antologin Borgerlighet i vapen (2008).
Skarpskytteprojektet utgör emellertid en tillfällig utvikning från mitt huvudsakliga kompetensområde. Jag arbetar för tillfället med att färdigställa en text om hur LO och SAF ideologiskt och argumentationsmässigt förhållit sig till åttatimmarsdagen under perioden 1850-1923. Jag har även påbörjat ett forskningsprojekt kring synen på arbetets värde och framtid inom Moderata Samlingspartiet (M) och Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. (SAP). Lönearbete eller, i en vidare mening, förvärvsarbete har utgjort en av det industrikapitalistiska samhällets mest självklara och för-givet-tagna företeelser. Det har funnits en arbetsideolog i, enligt vilken arbete betraktats "som en god mänsklig aktivitet". I enlighet med socialisationsprocessens drivkrafter gör de n normala vuxne det normala och till normaliteten hör arbetet. Men med den
övergripande övergången från det industriella till det postindustriella samhället har det uppstått en debatt kring arbetets värde och framtid. Sverige och flera andra välfärdsstater står inför ett likartat problem. Tillväxten är hygglig eller till och med god, men efterfrågan på arbetskraft ökar inte ("jobless g rowth"). I den svenska valrörelsen 2006 var det just arbetsfrågan och de politiska partiernas syn på arbete som stod i centrum. M lanserade sig som det nya arbetarpartiet och anklagade SAP för att ha övergivit arbetslinjen. I min undersökning granskas synen på arbete och arbetets värde inom dessa båda partier under perioden 1970-2006.
| |
|
|
|
|